Salta al contenuto principale Salta alla mappa del sito a fondo pagina

Fusilli

Med gryta på napolitanskt vis, köttsåser och ricotta.
Lämpar sig även för pastasallader.
Del av det svenska sortimentet

Centrala/södra Italien och Sardinien
Den fabrikstillverkade versionen är spridd i hela Italien

Den hemtillverkade versionen skapas genom att man lindar ett spaghettistrå glest runt en sticka för att få som en pastaspiral. Med industriell tillverkning har man även lyckats skapa en ihålig version av fusillin. Namnet kommer från det italienska ordet "fuso" som betyder "slända", ett verktyg som används för att spinna tråd manuellt  och som består av en trissa på en träpinne. Verktygets konstanta roterande påminner om den rörelse som krävs för att forma denna pasta för hand. Fusillin, som finns i en mängd olika längder, har även en mängd olika lokala namnvarianter, vilket bekräftar dess populäritet och spridning i hela Italien: i många regioner kallas den "strangolapreti", i Venetien och Friuli kallas den "subioti", i Abruzzo, Molise, och Lazio kallas den för "ciufolitti" och "gnocchi col ferro" och i Apulien, Basilicata, och Sardinien går den under namnen "lombrichelli" och "maccheroni a ferrittus" (eller liknande uttryck, där "ferro" betyder sticka). Vid fabriksframställning går inte bara den officiella "fusillin" utan även andra pastasorter, som "eliche", "gemelli" och "spirali", under detta namn vilket kan skapa en del förvirring.

Fusilli har arabiskt ursprung – den tidigaste dokumentationen kommer från de öar där den muslimska erövringen av Medelhavet inleddes. De kallas "busiati" på Sicilien och "busi" på Sardinien, termerna kommer från det arabiska ordet "bus" som åsyftar den tunna vävsked på vilken pastan rullades. Denna speciella pastatillverkningsteknik, som finns dokumenterad från 1400-talet under begreppet "strangolapreti", fick allmän spridning först i centrala och södra Italien innan den slog igenom och blev populär i hela landet. Den industriella tillverkningen började 1924, då Guido och Aurelio Tanzi – två bröder som hade emigrerat till New York – utvecklade en maskin de kallade Fusilla. Med denna kunde man för första gången tillverka en typ av pasta med ett centrerat och perfekt regelbundet hål. Varje region har sina egna lokala varianter, med olika namn, storlekar och traditionella såser. På Sicilien serveras den med en pesto typisk för Trapani, medan den utbredda fårskötseln har lett till att man i Apulien och Lazio helst äter den med lammbaserade tillbehör. I Basilicata, där fusilli med salami och pepparrot var höjdpunkten vid firandet av fettisdagen, trodde man även att denna pasta kunde förutspå könet på ens ofödda barn: kastades ett strå i kokande vatten skulle man få en son om strået förblev stående lodrätt i vattnet och en flicka om det lade sig vågrätt.

I Kalabrien förtäljer sägnen att en ung flicka riskerar att bli en gammal ungmö om hon inte kan visa sin trolovade att hon behärskar de femton sätten att koka pasta, där fusilli är testets viktigaste pastasort:

"... fusilli, filitelli, paternostri, lasagne, fettuccine, capelli d’angelo ... På denna dag måste den trolovade lägga kärleken till sin hjärtas utvalda åt sidan. Med en sten på den plats där hjärtat ska sitta dyker han upp vid den blivande brudens hem – kanske med sitt vittne – i rollen som kompromisslös och obeveklig examinator. Han smakar än det ena, än det andra. Hur är pastan? Den verkar lite överkokt. Och såsen? Lite fadd i smaken kanske? En nypa salt kompenserar för allt ... Flickan serverar rätterna med lätt darrande hand. Pojken lyfter aldrig blicken från tallriken, för att inte låta sig påverkas, men du kan säkert föreställa dig de helvetes kval han genomlider i denna stund, konflikten mellan hans hjärta och hans mage."
Från: Morbelli, Riccardo, Il boccafina, ovvero il gastronomo avveduto
Rome (I), Casini, 1967.

Ett recept

Fusilli

Fusilli med lax och sparris

Ingredienser för 4 portioner

  • 350 g Fusilli
  • 200 g lax
  • 300 g färsk sparris
  • 1,5 dl grädde
  • 1 vårlök
  • 1 knippe dill
  • 20 ml olivolja extra virgin
  • Salt och svartpeppar för smaksättning

Tillagning

Tvätta och skala sparrisstjälkarna.
Skär topparna på längden och stammen i runda bitar.
Skiva den färska vårlöken och bryn lätt i en stekpanna. Lägg i sparrisen och stek i några minuter, behåll dem ljusa och krispiga.
Häll i grädden, en nypa salt och peppar och ställ åt sidan.
Skär laxen i kuber om 2 cm, salta och peppra och stek i stekpanna med en matsked olivolja i ca 1 minut.
Ställ den åt sidan varmt.
Koka Fusillin i rikligt med saltat vatten, häll av när den är al dente och häll över i stekpannan med sparris.
Lägg upp på talrikar och placera laxtärningarna runt omkring och strö över lite dill.